Planering

 

EK14A Ht-14

EK14B Ht-14

funphotoboxtavla.gif

EK14A Ht 2014

V Datum Tisdag Torsdag
35 25 aug - 31 aug Allm.Introduktion. Kursmål/Planering Romersk Rätt / Studieteknik
36 1 sep - 7 sep KAP.1. Riksdag+EU KAP.1 s.14 Rättskällor
37 8 sep - 14 sep Grundlag mm kap 1 KAP.2 Domstolar.Tvistemål(RIKD.VAL SÖ)
38 15 sep - 21 sep KAP.2 Domstolar. Brottsmål KAP.2 Brottmål/Påfölder/Ombud/Int.domstolar
39 22 sep - 28 sep Övningar Kapitel 2 K-dag, BoB
40 29 sep - 5 okt Gruppuppg. Kap 3 Gruppuppg. Kap 3
41 6 okt - 12 okt   Redovisning Gruppuppg kap 3
42 13 okt - 19 okt Inläsning / ev Prov PROV Block 1 : Samhälle
43 20 okt - 26 okt Prov åter /planering efter lovet DVD om rättegång
44 27 okt - 2 nov LOV LOV

 

 

EK14B Ht 2014

V Datum Måndag Onsdag
35 25 aug - 31 aug Allm.Introduktion. Kursmål/Planering Romersk Rätt / Studieteknik
36 1 sep - 7 sep KAP.1. Riksdag+EU Temadag               
37 8 sep - 14 sep KAP.1 s.14 Rättskällor Grundlag mm kap 1  (RIKD.VAL SÖ)
38 15 sep - 21 sep KAP.2 Domstolar.Tvistemål KAP.2 Domstolar. Brottsmål
39 22 sep - 28 sep KAP.2 Brottmål/Påfölder/Ombud/Int.domstolar Övningar Kapitel 2
40 29 sep - 5 okt   Gruppuppg. Kap 3
41 6 okt - 12 okt Redovisning Gruppuppg kap 3 Inläsning
42 13 okt - 19 okt Inläsning / ev Prov PROV Block 1 : Samhälle
43 20 okt - 26 okt Prov åter /planering efter lovet DVD om rättegång
44 27 okt - 2 nov LOV

LOV

Planering NOV - DEC 2014

 

V Datum Måndag EK14B Tisdag EK14A onsdag EK14B torsdag EK14A
44 27 okt - 2 nov K-dag K-dag K-dag LOV
45 3 nov - 9 nov Proj. Kap 3 Proj. Kap 3 Proj. Kap 3 Proj. Kap 3
46 10 nov - 16 nov redov.proj.KAP 8Avtal   redov./Övn.Avtal  
47 17 nov - 23 nov Kap.9 Konsumtlagar   Övningar  
48 24 nov - 30 nov Proj. Kons.lagar   Proj. Kons.lagar  
49 1 dec - 7 dec Proj. Kons.lagar   Redovisning Kons.lagar  
50 8 dec - 14 dec K-dag År 2: Ma2B skrivning 3t Repetition /TINGSRÄTT Repetition /TINGSRÄTT
51 15 dec - 21 dec PROV Prov Prov åter Prov åter
52 22 dec - 28 dec LOV LOV LOV LOV

 



     
V måndag/tisdag Fredag
33 R/GYC R/GYC
34 X Allm.Introduktion. Kursmål/Planering(/Böcker)  
35 Romersk Rätt  KAP.1. Riksdag+EU
36 KAP.1 s.14 Rättskällor Övning Kapitel 1
37  KAP.2 Domstolar.Tvistemål  KAP.2 Domstolar. Brottsmål
38 KAP.2 Brottmål/Påfölder/Ombud/Int.domstolar Övningar Kapitel 2
39 ev. TINGSRÄTT (ev. FEK) (forts. övningar Kap.2) //Gruppuppg. Kap 3
40 Gruppuppg. Kap 3 Gruppuppg. Kap 3
41 Redovisning Gruppuppgift Repetition Kap 1 + 2
42 Inläsning PROV
43 Genomgång Prov  
44 N LOV
45 KAP 8 Avtal Övningar Avtal
46 KAP 9 Konsumentskydd Övningar Kap. 9
47 Inbjudan Konsumentvägledare/EV. Magnus Dem.proj GRUPPUPG olika kons.lagar
48 GRUPPUPG olika kons.lagar Redovisnig av Kons.lagar
49 KAP 10 Köpa på kredit Övningar Kap 10
50 Repetition kap 8 - 10 Inläsning
51 PROV Genomgång Prov
52 LOV LOV

 

 Vårterminen 2014

V Lektion 1 Lektion 2
1 LOV LOV
2 Kap 5 Sambo EK13C / ej EK13A Kap 5 Giftemål (Ek13C)/EK13A Kap 5
3 Övn. Kap 5 Övn. Kap 5 / Svar på övn.
4 Kap 7 Arv Kap 7 Arv
5 Övn. Kap 7 Svar Övn. Kap 7
6 Projekt Pension, försäkr mm. Projekt Pension, försäkr mm.
7 Projekt Pension, försäkr mm. REDOVISNING: Pension, försäkr mm.
8 LOV LOV
9 Inläsning PROV kap 5+7
10 Kap 12 Hyresrätt /Temadag EK13C Kap 12 Hyresrätt/Bostadsrätt
11 Övningar kap 12 Hyresrätt (UTV:SAMTAL) Övningar/Svar kap 12 Hyresrätt
12 U-sök Köp av BRF/ek13c U-sök Köp av Fastighet ek13c/ BRF Ek13A
13 Kap 13 Eget hus Övningar Eget Hus
14 Gruppuppgift arbetslagar.lagar Gruppuppgift arbetslagar.lagar
15 Gruppuppgift arbetslagar.lagar Gruppuppgift arbetslagar.lagar
16 LOV LOV
17 Kap 14 Låna pengar Kap 14 Låna pengar /Övningar (ek13A ges svar)
18 Kap 14 Låna pengar /Övningar (ek13C ges svar) LOV
19 Gruppuppgift arbetslagar.lagar / EK13C Temadag Gruppuppgift arbetslagar.lagar
20 REDOVISNING Ek13A /( EK13C Engelskaprov) REDOVISNING EK13C/ A instud
21 REPETITION HYRESRÄTT EJ LEKTION (Matteprov)
22 PROV LOV
23 Rest Redovisning Arb.lagar LOV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Quizz för Individuellt val; Del 1

Del 2

 

* Förslag till Planering EK12                * Förslag till Planering Ind.Val 2011

 

 

 

Quipper

----- TEST AV QUIZ

skarmavbild-2012-12-20-kl-21-09-03.png      skarmavbild-2013-01-12-kl-11-15-43.png  skarmavbild-2013-01-12-kl-11-25-29.png quipper Finns som app. Men alltid 4 svarsalternativ.

Mobile Sudy Både hemsida o mobil. Här koppling till hemsida.

----

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag till planering EK12

Planering Kursen: Privatjuridik årskurs 2012

V Månad Lektion onsdag Lektion 2 (MÅ:åEk12b/FRE:ek12a)  
1                 LOV              LOV  
2        
3       KAP 8 AVTAL O KÖP. GENOMGÅNG        KAP 8 ÖVINGAR  
4       Konsumentvägledare inbjuden GRUPPUPPGIFT. Konsument.LAGARNA  
5 jan/feb KAP 9 KONSUMENTSKYDD. GENOMGÅNG Rep. Kap 9/KAP 9 ÖVINGAR  
6               Temadag / Ej lektion Gruppuppg. KonsumentLagarna.  
7   KAP 10 KREDITKÖP GENOMGÅNG Rep. Kap 10/ KAP 10 ÖVINGAR  
8                  LOV                  LOV  
9 feb/mars      Redovisning Kons.Lagarna Redovisning Kons.lagarna / ALT. INLÄSNING  
10      PROV KONSUMENTBLOCKET KORT GENOMGÅNG KAP 11  Försäkr. Inlämningsuppg. Försäkringar: Bil, hus, etc
11       KAP 12 Hyres- Bostadsrätter      Rep. Kap 12/KAP 12 ÖVINGAR  
12        MATTEPROV( EJ LEKTION)      Arbeta m. Försäkringsuppgift  
13       Inlämning FörsäkringSUPPGIFT                 LOV  
14 april                     LOV                 LOV  
15       KAP 13 Eget Hus. GENOMGÅNG    Rep. Kap 13/ KAP 12 ÖVINGAR  
16               Temadag / ej lektion KAP 14 Lån o Obestånd. GENOMGÅNG  
17       Rep. Kap 14/ KAP 14 ÖVINGAR       Projekt ARBETSLAGARNA  
18 april/maj                       LOV       Projekt ARBETSLAGARNA PROJEKT ?
19         Projekt ARBETSLAGARNA                K-dag / Ej skoldag PROJEKT ?
20      REDOVISNING ARBETSLAGARNA    REDOVISNING ARBETSLAGARNA ALT. Repetera tid. Kapitel
21               INLÄSNING       PROV BOENDEBLOCKET Inbjuda Föreläsare?
22 maj/juni          ev. BETYGSINFO (Ek12b Må V23)  
23 Student        STUDENT (EJ LEKTIONER)              LOV  
24            AVSLUTNING            K-dag   R Lektioner?
V Lektion 1 Lektion 2
36 Kapitel 1 forts. Kapitel 1+ Övn
37 Kapitel 2 Självstudier Övn.uppg
38 Rest. Övningsuppgifter           K-dag
39 Kapitel 3 Övningsuppgifter
40 Repetiition kap 1 - 3          TEMADAG
41         PROV Kap. 1 o 2 (3?)
42 GRUPPuppgift Internat. Rätt GRUPPuppgift Internat. Rätt
43 GRUPPuppgift Internat. Rätt Inlämning Internat. Rätt
44         L O V            L O V
45  Kap.5 Flytta ihop Sambo          Övn.uppg.
46  Kap.5 Flytta ihop Äktensk.          Övn.uppg.
47  Kap.7 När ngn dör ARV          Övn.uppg.
48  Kap.7 När ngn dör Test.          Övn.uppg.
49  Arbeta m. Kap. 5 o 7      Arbeta m. Kap. 5 o 7/ Prov EK12A (fred.)
50  Prov för EK12b, kap 5+7     (måndag)

 Studiebesök Tingsrätten

           ONSDAG

51

 Provresultat.

Diskussion Tingsrättsbesöket

         avslut HT
52            L O V            L O V

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag till Planering Ind.Val 2011

Direkt till övningsuppgifter

Planering Kursen: Privatjuridik årskurs 2011, individuellt val

V Månad torsdag  14.10 - 15.40 fredag 08.30 - 10.00  
1   LOV LOV  
2 Jan      
3   Genomgång: KAP 12 Hyres- Bostadsrätter GENOMGÅNG Rep. Kap 12/KAP 12 ÖVINGAR  
4  

 Ny PLANERING (diskussion)

Kolla Hyres- Bostadsrättsmarknaden

Ev. inbjudan Mäklare  
5 jan/Feb Genomgång: KAP 13 Eget Hus. GENOMGÅNG Rep. Kap 13/ KAP 12 ÖVINGAR  
6     Allm. om Försäkringar / alt: Koll Husmarknaden Ev. inbjudan om försäkr/Pension Lång sikt  
7   Inläsning  OMPROV Kap. 8 o 9   
8   LOV LOV  
9 feb/mars Genomgång: KAP 14 Lån o Obestånd  Rep. Kap 14/ KAP 14 ÖVINGAR 1. Konsumentkrediter s.202
10   PROJEKT Arbetslagar PROJEKT Arbetslagar 2. Om man har skuld s.200
11    PROJEKT Arbetslagar  PROJEKT Arbetslagar 3. Försäkringar s.224
12    Redovisning:Projekt ARBETSLAGARNA, FÖRSÄKR (PENSION), KREDIT  Quizz på arbetsrätt 4. MBL
13    Repitition: Kap 12, 13, 14                LOV 5. LAS
14 April LOV                LOV 6. Arbetsmiljölagen
15    Kort info: Inläsning  PROV BOENDEBLOCKET 7. Diskrimineringslagen
16   EV. Komplettering Betygsinfo   
  V Torsdag Fredag
  35 Intro kursmål Intr. Rom.rätt. Uni/Högsk.
  36 Kapitel 1 Övn.uppg.
  37 Kapitel 2 Självstudier Övn.uppg
  38  Kap 3. Kapitel 3. Repetition kap 1 och 2
  39  Inläsning PROV Kap 1-2
  40   Kap.5 Flytta ihop Sambo  Övnings.uppg.
  41 Kap.5 Flytta ihop Äktensk. Övn.uppg.
  42 (Kap.7 När ngn dör ARV/Test Övn.uppg.
  43  Inläsning inför Prov        PROV Kap 5+7
  (44)            LOV                   LOV
  45

 Provresultat kap 5+7

Genomgång: Kap. 8 Avtalsrätt/Köprätt

 Övningar Avtalsrätt/Köprätt
  46

 Kap 9 Konsumentskydd

Ev. Konsumentvägledare
  47

 Övningar Konsumentskydd

 Individuell uppgift:Olika Konsumentlagar

  48

    Individuell uppgift

    Olika Konsumentlagar

 

Redovisning:  Olika Konsumentlagar
  49 Inläsning  PROV Kap 8 och 9
  50

Provresultat kap. 8 och 9

uppgift ?

Internationel Rätt

 Redovisning:

Internationel Rätt

  51 K-dag  = LOV LOV
  (52) LOV LOV
  (1) LOV LOV
   2 Kap.8 Avtal o Köp Övn.uppg.
  3 Gruppuppgift: Olika Konsumentlagar Gruppuppgift: Olika Konsumentlagar
  4 Inbjudan Kons.Vägled Kap.9 Kons.skydd
  5 Övn.uppg. PROV Kap 8-9
  6 Inbjudan Kronofogden Kap.10 Köpa på kredit
  7 Övn.uppg. Inkämn.uppg ANSTÄLLN.
  (8) LOV LOV
  9 Kap.14 Låna pengar Övn.uppg.
  10 Inläsning PROV Kap 10+14
  11 Kap.12 Hyres/ BRF Övn.uppg.
  12 Kap. 13 Eget Hus Övn.uppg.
  13 PROV Kap 10+14 LOV
  (14) LOV LOV
  15 REDOV. Anställning OMPROVSTILLF.
  16 EV. komplettering BETYGSINFO

 

Konsumentlagar Redovisning Fredag Vecka 48

Redovisning Namn Klass
Lagen om paketresor Lolo Lin ES11F
Lagen om paketresor Kevin Jörgensen GLU10B
Konsumenttjänstlagen Frida Kärnberg SASPINT11
Konsumenttjänstlagen Kajsa Mandelholm SASPINT11
Konsumentköplagen Alicia Andersson Wetterwik SASPINT11
Konsumentköplagen Sofie Gålbom SASPINT11
Konsumentköplagen   SASPINT11
Avtalslagen Helen Bolonassis ES11H
Avtalslagen Daniel Hermansson ES11I
Distans- o Hemförsäljningslagen  Marion Hellman (Distans)Joli Gorge Danial(Hemfsg) NA11A
Köplagen Hanna Solberg ES11F
Resegarantilagen Jennifer Himryd SAAK11C
Konsumentverket och Konsumentombudsmannen Jennifer Himryd SAAK11C

Övningsuppgifter

Kapitel 5  

Kapitel 7  

Kapitel 8

Kapitel 9

 

Kapitel 12

 

Kapitel 13

 

ak12privatjuridik.n.nu/kapitel12

 

 

Kapitel 5

Kapitel 5

STUDIETIPS: Läs på och öva varje avsnitt för sig sig. Samboförhållande s. 96-100, Äktenskap s. 100-110

Äktenskap: sidorna 100 – 110 (1/2)

  1. Samtidigt som du läser in sidorna 100 – 110 kan det vara bra att ha uppe power-pointen på detta avsnitt
  1. Efter det att du gjort en bra genomläsning är det dags att testa dina kunskaper genom att självständigt lösa uppgifterna( svaren finns på hemsidan, men försök själv först! ).

Kontrollera dina kunskaper på detta avsnitt genom att själv försöka lösa följande uppgifter:

- ”Vad säger lagen?”: Uppgifterna 3 – 10

- ”Gör bodelning”, : Uppgifterna 3 - 4

- ”Hur skulle du döma?” Uppgifterna A - B

- ”Problem i vardagen”: Uppgifterna 3 - 4

 

Samboförhållande: sidorna 96 – 100 (1/2)

  1. Samtidigt som du läser in sidorna 96 – 100 kan det vara bra att ha uppe power-pointen på detta avsnitt på http://www.privatjuridik.n.nu/power-point .
  1. Efter det att du gjort en bra genomläsning är det dags att testa dina kunskaper genom att självständigt lösa uppgifterna( svaren finns på hemsidan, men försök själv först! ).

Kontrollera dina kunskaper på detta avsnitt genom att själv försöka lösa följande uppgifter:

- ”Vad säger lagen?”: Uppgifterna 1 – 2

- ”Gör bodelning”, : Uppgifterna 1 - 2

- ”Samboavtal” Uppgifterna A - D

- ”Problem i vardagen”: Uppgifterna 1 - 2 + 5 - 6

 

Begrepp

BEGREPP

KAPITEL 5, SAMBO - GIFTEMÅL

Sambor

Två personer som stadigvarande lever tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll.

Äktenskap

En i särskilda former ingången förbindelse mellan två personer

Registrerat partnerskap

Ett registrerat partförhållande mellan två personer av samma kön. Numera gäller äktenskapsbalkens regler även dessa.

Samboavtal

Avtal mellan sombor som helt eller delvis ersätter sambolagens regler om bodelning.

Hinderprövning

Lagstadgad undersökning om det finns något hinder mot ingående av äktenskap.

Vigsel

Kyrklig eller borglig ceremoni där två personer offentligt samtycker till äktenskap.

Skilsmässa

Upplösning av ett äktenskap. Ansökan görs hos tingsrätten.

Bodelning

Uppdelning av makars eller sambors egendom vid skilsmässa/separation, dödsfall eller under bestående äktenskap.

Giftorättsgods

Egendom som ska ingå i bodelning mellan makar vid skilsmässa eller dödsfall.

Äktenskapsförord

Avtal mellan makar om att undanta viss egendom från bodelning.

Enskild egendom

Egendom i äktenskap som undantas från bodelning genom äktenskapsförord, villkor i testamente eller villkor i gåvobrev.

 

Rätt och Fel Kapitel 5

1. Sambor har enligt lagen var sin ekonomi så länge de bor tillsammans

Rätt Fel


2. Vid upplösning av ett samboförhållande delas bohag lika om de köpts under tiden paret varit sammanboende.

Rätt Fel

3. Ett samboavtal kan inte påverka bodelningen.

Rätt Fel

4. Sambor måste ha sex månaders betänketid före separation om de har gemensamma barn under 16 år.

Rätt Fel

5. Vem som helst kan vara vigselförrättare.

Rätt Fel

6. Vid giftermålet måste man ta antingen den enas eller den andres efternamn.

Rätt Fel

7. Två personer av samma kön får gifta sig med varandra.

Rätt Fel

8. Make ansvarar inte för den andre makens skulder.

Rätt Fel

9. Makarnas tillgångar är genom äktenskapet antingen enskild egendom eller giftorättsgods.

Rätt Fel

10. Ett äktenskapsförord kan vara muntligt.

Rätt Fel

11. Genom äktenskapsförordet kan giftorättsgods göras till enskild egendom.

Rätt Fel

12. Gåvor mellan makar får inte förekomma.

Rätt Fel

13. Äktenskapsförordet måste vara registreras för att vara giltigt.

Rätt Fel

14. Under betänketiden i samband med skilsmässa får makarna inte bo tillsammans.

Rätt Fel

15. Vid bodelning har man rätt att behålla sin enskilda egendom och sitt giftorättsgods.

Rätt Fel

16. Egendom kan aldrig bli enskild genom gåva.

Rätt Fel

17. Vid bodelning läggs värdet av makarnas giftorättsgods efter avdrag för deras skulder samman och delas lika.

Rätt Fel

18. Vid skilsmässa är grundregeln att den make som bäst behöver bostaden också får överta den, under förutsättning att det är giftorättsgods.

Rätt Fel

19. Makarna kan göra bodelning och fortfarande vara gifta.

Rätt Fel

Rätt svar för Rätt&Fel

1.(R), 2.(R), 3.(F), 4.(F), 5.(F), 6.(F), 7.(R), 8.(R), 9.(R), 10.(F), 11.(R), 12.(F), 13.(R), 14.(F), 15.(R), 16.(F), 17.(R), 18.(R), 19.(R)

 

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Kapitel 5 FRÅGOR När man flyttar ihop

  1. Jessica och Mansour trivs ihop och allt fungerar bra. Men en dag blir de osams vem som ska använda bilen. Mansour menar att han har rätt till bilen i första hand, eftersom han köpt den för sina egna pengar. Jessica invänder att eftersom de är sambor ska alla saker vara gemensamma. Därmed kan inte Mansour ensam bestämma över bilen. Vem av dem har rätt?
  2. Problemet med bilen löser sig så småningom, de började lära sig att kompromissa. Men nu har han en annan fråga dykt upp. Jessica har ärvt en större summa pengar av en ogift morbror, som inte hade några egna barn. Jessica har ärvt en större summa pengar av en ogift morbror, som inte hade några egna barn. Jessicas föräldrar är oroliga för att Mansour ska få del i pengarna om de flyttar isär och vill ha att beloppet ska stå för deras (föräldrarnas) konto. Jessica, som nu börjat lära sig sambolagen, menar att det inte är någon fara. Pengarna kommer att vara hennes, oavsett vad hon gör med dem. ….Har Jessica förstått sambolagen rätt?
  3. Efter det första lyckliga året som sambor har Jessica och Mansour börjat fundera på giftermål. Det finns dock en hel del praktiska frågor att fundera över bl.a. om de ska ha kyrklig eller borglig vigsel. Deras föräldrar vill absolut att de ska gifta sig kyrkligt. ”Det är väl ingen skillnad juridiskt”, menar Jessica. ”Vi föredrar nog att gifta oss borgligt med tanke på att vi har olika religioner”, tillägger Mansour. ….Har Jessica rätt i att det inte är någon juridisk skillnad mellan att gifta sig kyrkligt och borgligt?
  4. Före giftermålet funderar de över vilket gemensamt efternamn de ska ta. Jessica föreslår att de tar hennes, eftersom det är mer ”svenskt”. Mansour kan hålla med om det, men måste också tänka på sina föräldrar. ”kan vi inte ta ett helt nytt efternamn istället, ett som låter lite osvenskt”, undrar han. Jessica är inte säker på att man kan välja efternamnet helt fritt. …..Kan de välja att ta ett annat efternamn än sina föräldrars?
  5. Eter giftermålet uppstår ett annat problem. Mansour vill att alla gemensamma inköp ska stå i hans namn. Jessica är tveksam och tror att hon kan förlora på det? …Vad kan Jessica förlora på att alla gemensamma inköp står i Mansours namn?
  6. Efter en tid visar det sig att Mansour har köpt en begagnad sportbil på avbetalning. Mansour har ont om pengar och Jessica är nu orolig för att hon ska behöva betala skulden, eftersom hon har större tillgångar än han. ….Kan jessica bli ansvarig för mansours skulder?
  7. Jessica vill en dag låna sportbilen för att åka en runda med sina kompisar. ”Jag vill inte att någon än jag ska köra den här bilen, den är min ögonsten”, menar Mansour. ….Har Mansour rätt att neka Jessica att köra sportbilen?
  8. Efter något år blir motsättningarna allt större mellan dem och Jessica vill skiljas. Men Mansour kan inte gå med på detta med tanke på sin familjekultur. ”Du kan knappast skilja dig utan mitt medgivande”, säger han till Jessica. ….Kan Jessica ensam få igenom en skilsmässa från Mansour?
  9. Skilsmässan blir så småningsom ett faktum och nu ska de göra en bodelning. Mansour äger bohag värderat till 60 000 kr och sportbilen är nu värd 140 000 kr. På avbetalningsskulden har han kvar 145 000 kr att betala. Jessica har på ett bankkonto 250 000 kr, som är hennes enskilda egendom genom arvet från morbrodern, samt besparingar i aktier som nu är värda 60 000 kr. …..Gör en bodelning och fördela egendomen mellan dem.

10. Jessica och Mansour bodde tillsammans i en hyresrättslägenhet och hyreskontraktet står på Mansour. Jessica hävdar dock att hon har större behov av lägenheten, eftersom den ligger närmare hennes arbetsplats. ”Och du kan ju ändå inte klara av att betala hyran ensam”, säger hon syrligt till Mansour. ………Har Jessica rätt att få lägenheten?

 

 

Frågor med SVAR på kapitel 5 När man flyttar ihop

Fråga 1:

  1. Jessica och Mansour trivs ihop och allt fungerar bra. Men en dag blir de osams vem som ska använda bilen. Mansour menar att han har rätt till bilen i första hand, eftersom han köpt den för sina egna pengar. Jessica invänder att eftersom de är sambor ska alla saker vara gemensamma. Därmed kan inte Mansour ensam bestämma över bilen. Vem av dem har rätt?

Svar: Mansour har rätt. I ett samboförhållande äger och råder samborna över sina egna tillgångar även om de har gemensamt hushåll.

 

Fråga 2

  1. Problemet med bilen löser sig så småningom, de började lära sig att kompromissa. Men nu har han en annan fråga dykt upp. Jessica har ärvt en större summa pengar av en ogift morbror, som inte hade några egna barn. Jessica har ärvt en större summa pengar av en ogift morbror, som inte hade några egna barn. Jessicas föräldrar är oroliga för att Mansour ska få del i pengarna om de flyttar isär och vill ha att beloppet ska stå för deras (föräldrarnas) konto. Jessica, som nu börjat lära sig sambolagen, menar att det inte är någon fara. Pengarna kommer att vara hennes, oavsett vad hon gör med dem. ….Har Jessica förstått sambolagen rätt?

Svar: Det beror på vad Jessica gör med pengarna. Om hon köper bohag till deras gemensamma hem för pengarna så kommer det att ingå i en eventuell bodelning. Men om hon sätter in pengarna på konto i banken så kommer de inte ingå i bodelningen.

 

Fråga 3:

  1. Efter det första lyckliga året som sambor har Jessica och Mansour börjat fundera på giftermål. Det finns dock en hel del praktiska frågor att fundera över bl.a. om de ska ha kyrklig eller borglig vigsel. Deras föräldrar vill absolut att de ska gifta sig kyrkligt. ”Det är väl ingen skillnad juridiskt”, menar Jessica. ”Vi föredrar nog att gifta oss borgligt med tanke på att vi har olika religioner”, tillägger Mansour. ….Har Jessica rätt i att det inte är någon juridisk skillnad mellan att gifta sig kyrkligt och borgligt?

Svar: Jessica har rätt, det är ingen juridisk skillnad mellan kyrklig och borglig vigsel.

 

Fråga 4:

  1. Före giftermålet funderar de över vilket gemensamt efternamn de ska ta. Jessica föreslår att de tar hennes, eftersom det är mer ”svenskt”. Mansour kan hålla med om det, men måste också tänka på sina föräldrar. ”kan vi inte ta ett helt nytt efternamn istället, ett som låter lite osvenskt”, undrar han. Jessica är inte säker på att man kan välja efternamnet helt fritt. …..Kan de välja att ta ett annat efternamn än sina föräldrars?

Svar: Ja, det kan enligt namnlagen 11§ välja att ta ett helt annat namn än sina föräldrars.

 

Fråga 5:

  1. Eter giftermålet uppstår ett annat problem. Mansour vill att alla gemensamma inköp ska stå i hans namn. Jessica är tveksam och tror att hon kan förlora på det? …Vad kan Jessica förlora på att alla gemensamma inköp står i Mansours namn?

Svar: Vid bodelning ingår enligt äktenskapsbalken 10 kap 1§ all egendom med giftorätt, dvs. som inte är enskild egendom. Då ingår även den egendom som mansour står som ägare till. Vid kortvariga äktenskap, vanligen kortare än fem år, kan man dock frångå bodelningsreglerna enligt äktenskapsbalken 12 kap 1§. I sådana fall skulle jessica förlora på att Mansour står som ägare.

Fråga 6:

  1. Efter en tid visar det sig att Mansour har köpt en begagnad sportbil på avbetalning. Mansour har ont om pengar och Jessica är nu orolig för att hon ska behöva betala skulden, eftersom hon har större tillgångar än han. ….Kan jessica bli ansvarig för Mansours skulder?

Svar: Nej, Jessica kan bli ansvarig för mansours skuld. Så länge äktenskapet varar har makarna var sin ekonomi enligt äktenskapsbalken 1 kap 3§. Däremot påverkas ju familjens totala ekonomi, vilket får följder vid bodelningen.

 

Fråga 7:

  1. Jessica vill en dag låna sportbilen för att åka en runda med sina kompisar. ”Jag vill inte att någon än jag ska köra den här bilen, den är min ögonsten”, menar Mansour. ….Har Mansour rätt att neka Jessica att köra sportbilen?

Svar: I ett äktenskap råder var och en över sina tillgångar enligt äktenskapsbalken 1 kap 3§. I beslutet att flytta samman finns dock en tyst överenskommelse om rätt för en make att använda den andre makens bohag. Men en bil ingår inte i bohaget, så Mansour bör kunna neka Jessica använda bilen.

Fråga 8:

  1. Efter något år blir motsättningarna allt större mellan dem och Jessica vill skiljas. Men Mansour kan inte gå med på detta med tanke på sin familjekultur. ”Du kan knappast skilja dig utan mitt medgivande”, säger han till Jessica. ….Kan Jessica ensam få igenom en skilsmässa från Mansour?

Svar: Ja, Jessica kan ensam begära skilsmässa hos tingsrätten, men det träder inte i kraft förrän sex månaders betänketid enligt äktenskpsbalken 5 kap 2§.

 

Fråga 9:

  1. Skilsmässan blir så småningsom ett faktum och nu ska de göra en bodelning. Mansour äger bohag värderat till 60 000 kr och sportbilen är nu värd 140 000 kr. På avbetalningsskulden har han kvar 145 000 kr att betala. Jessica har på ett bankkonto 250 000 kr, som är hennes enskilda egendom genom arvet från morbrodern, samt besparingar i aktier som nu är värda 60 000 kr. …..Gör en bodelning och fördela egendomen mellan dem.

Svar:De delar giftorättsgodset: 60 000 + 140 000 – 145 000 + 60 000 = 115 000 kr, 115 000 kr/ 2 personer= 57 500 kr enligt äktenskapsbalken 10 kap 1§. Jessica behåller sin enskilda egendom på 250 000 kr enligt äktenskapsbalken 7 kap 2§.

 

Fråga 10:

10. Jessica och Mansour bodde tillsammans i en hyresrättslägenhet och hyreskontraktet står på Mansour. Jessica hävdar dock att hon har större behov av lägenheten, eftersom den ligger närmare hennes arbetsplats. ”Och du kan ju ändå inte klara av att betala hyran ensam”, säger hon syrligt till Mansour. ………Har Jessica rätt att få lägenheten?

Svar: Detta beror på vem som ska anses ha bäst behov av lägenheten, äktenskapsbalken 11 kap 8§.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

Gör Bodelning

Kapitel 5 Frågor om bodelning. Gör en värdemässig fördelning av boet i nedanstående fall.

  1. Len och Klas har bott ihop som sambor i två år. De har nu tröttnat på varandra och ska dela på sig. När de flyttade ihop köpte Lena möbler för 30 000 kr och Klas köpte en bil för 50 000 kr.
  2. Sara och Michael har varit sambor i sex år. Nu ska de separera och göra en bodelning. Michael äger en bostadsrättslägenhet värd 290 000 kr som han köpt innan han träffade Sara. Lägenheten är nu värderad till 670 000 kr. Sara hade med sig möbler när hon flyttade in hos Michael. Dessa möbler är nu utslitna och har inget marknadsvärde. De äger en husvagn gemensamt som beräknas vara värd 50 000 kr. Michael står som ägare till bilen, som är värd 60 000 kr. Sara har under året köpt TV, DVD-spelare samt en musikanläggning för totalt 25 000 kr.
  3. Olle och Laila har varit gifta i över 25 år och har nu bestämt sig för att skiljas. Huset äger de tillsammans och det beräknas vara värt 1 320 000 kr. De är belånat med 950 000 kr. Gemensamt bohag värderas 160 000 kr, allt betalt över Olles konto. Laila har dessutom ett fritidshus som hon ärvt som enskild egendom. Huset är värderat till 330 000 kr.
  4. Pelle och Maria ska skilja sig och göra en bodelning. Pelle har som sitt giftorättsgods en fastighet värderad till 1 800 000 kr. Fastigheten är belånad med 1 700 000 kr. Dessutom har Pelle egna banklån 260 000 kr. Maria har giftorättsgods i form av en husbil, som är värderad till 200 000 kr. Hennes skulder uppgår till 80 000 kr. Deras gemensamma bohag är värderat till 140 000 kr. Ingen av makarna har någon enskild egendom.

 

 

Gör Bodelning! Här med både frågorna och SVAREN på frågorna

  1. Lena och Klas har bott ihop som sambor i två år. De har nu tröttnat på varandra och ska dela på sig. När de flyttade ihop köpte Lena möbler för 30 000 kr och Klas köpte en bil för 50 000 kr.

Svar: De delar på möblerna, dvs. 30 000 / 2 = 15 000 kr var, eftersom de bohag de köpt för gemensamt bruk enligt sambolagen 3§. Klas behåller bilen eftersom den inte är bohag enligt 6§.

 

Fråga 2: Sara och Michael har varit sambor i sex år. Nu ska de separera och göra en bodelning. Michael äger en bostadsrättslägenhet värd 290 000 kr som han köpt innan han träffade Sara. Lägenheten är nu värderad till 670 000 kr. Sara hade med sig möbler när hon flyttade in hos Michael. Dessa möbler är nu utslitna och har inget marknadsvärde. De äger en husvagn gemensamt som beräknas vara värd 50 000 kr. Michael står som ägare till bilen, som är värd 60 000 kr. Sara har under året köpt TV, DVD-spelare samt en musikanläggning för totalt 25 000 kr.

Svar: Saras TV, DVD-spelare och musikanläggning ska ingå i bodelningen eftersom denna egendom är bohag inköpt för gemensamt bruk. Michael har alltså rätt att få halva värdet. Det ska också dela på värdet av husvagnen som de äger gemensamt med samäganderätt enligt samäganderättslagen. De ska alltså dela på 50 000 + 25 000 = 75 000, dvs 37 500 kr var. Lägenheten som var inköpt innan de blev sambor, och bilen ingår inte i bodelningen.

Fråga 3: Olle och Laila har varit gifta i över 25 år och har nu bestämt sig för att skiljas. Huset äger de tillsammans och det beräknas vara värt 1 320 000 kr. De är belånat med 950 000 kr. Gemensamt bohag värderas 160 000 kr, allt betalt över Olles konto. Laila har dessutom ett fritidshus som hon ärvt som enskild egendom. Huset är värderat till 330 000 kr.

Svar: Giftorättsgods ska ingå i bodelningen är 1 320 000 – 950 000 + 160 000 = 530 000 kr, dvs. 265 000 kr var. Lailas fritidshus ska hon behålla, eftersom den är enskild egendom.

Fråga 4: Pelle och Maria ska skilja sig och göra en bodelning. Pelle har som sitt giftorättsgods en fastighet värderad till 1 800 000 kr. Fastigheten är belånad med 1 700 000 kr. Dessutom har Pelle egna banklån 260 000 kr. Maria har giftorättsgods i form av en husbil, som är värderad till 200 000 kr. Hennes skulder uppgår till 80 000 kr. Deras gemensamma bohag är värderat till 140 000 kr. Ingen av makarna har någon enskild egendom.

Svar: Pelles giftorättsgods: 1 800 000 – 1 700 000 -260 000 = -160 000, dvs. Pelle har inget att dela med sig av till bodelningen.

Marias giftorättsgods: 200 000 – 80 000 = 120 000 kr.

Gemensamt giftorättsgods som ska ingå i bodelningen är 140 000 kr, dvs 70 000 kr var.

Pelle har således inget att bidra med vid delningen, -160 000 + 70 000= -90 000 kr. Maria däremot har 120 000 + 70 000 = 190 000 kr. Detta innebär att Maria ska dela med sig at tillgångar värda 95 000 kr.

 

Svar på: Hur skulle du döma

( Övingsuppgiften på sidan 116)

Tingsrättens domslut:

Inledningsvis fann tingsrätten att mannens förstahandsyrkande inte kunde medges. Därefter konstaterade rätten att paret inte kunnat köpa fastigheterna utan mannens inkomster, eftersom kvinnan var hemma och skötte barn och hem. Det var dessutom mannen som betalar merparten av räntor och amorteringar på lånen. Tingsrätten fann att äktenskapsförordet kommit till i tron att man därigenom kunde skydda familjens tillgångar om manen startat eget. Dessa uppgifter hade inte motsagts av hustrun och äktenskapsförordet ansågs inte tala emot ett samägande. Manens förklaring till att han inte stod som köpare av fastigheten framstod enligt rätten som fullt rimligt. Hans ekonomiska tillskott i köpet och löpande betalningar visade enligt tingsrätten att det var parternas gemensamma avsikt att fastigheten skulle ägas tillsammans, i lika delar. Yrkandet om rätt till halva fastigheten bifölls.

Hovrätten delade helt tingsrättens bedömning och fastställde domen.

 

Svar på frågorna om Samboavtal

Se frågorna på sidan 116.

  • Fråga A: De delar på möblerna, dvs. 25 000 / 2 = 12 500 kr var, eftersom de är bohag köpt för gemensamt bruk enligt sambolagen 3§. Erik behåller bilen eftersom den inte är bohag enligt sambolagen 6§.

Lagparagraferna §3 och §9:

§3 Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9§.

§6 Med sambors gemensamma bohag avses i denna lag, om inte annat följer av 7§, möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som avsett för det gemsamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk.

  • Fråga B: Den som har köpt egendomen får behålla den.
  • Fråga C: Då hade var och en behållit sin egendom.
  • Fråga D: Man kan inte avtala om att bodelningen ska gälla all egendom med stöd av sambolagen, utan enbart samboegendom. Det beror på att ett samboförhållande inte ska kunna likställas med äktenskap. Om man vill kunna bodela allt får man gifta sig. Men man kan givetvis avtala om detta ändå. För att ett sådant avtal gäller då inte familjerättsliga regler, t.ex. sambolagen – utan istället förmögenhetsrättsliga regler, t. Ex. i avtalslagen.

 

 

Kapitel 5. Problem i vardagen (Frågor på sidan 117)

Nedan finns några problem som du ska lösa. I flera fall finns inte lösningen i faktatexten, utan du får själv försöka bedöma hur lagarna ska tillämpas. Motivera dina svar.

    1. Min dotter ska köpa en bostadsrättslägenhet. Hon står för kostnaderna, medan hennes pojkvän har för avsikt att flytta in tillsammans med henne. Blir bostaden också hans, även om han inte betalt den?
    2. Vi är sambor och har nyss köpt ett hus och blivit uppmanade av banken att skriva ett samboavtal. Vi köpte fastigheten tillsammans, så vi har väl samäganderätt till den? I så fall kan jag inte riktigt förstå varför ett samboavtal ska vara nödvändigt. Vad kan ligga bakom bankens uppmaning?
    3. Vem äger egentligen den egendom som finns i ett äktenskap? Har detta betydelse under bestående äktenskap?
    4. Jag och min man har varit gifta i fem år och har inte haft några större stridigheter. Nu har vi dock börjat diskutera rättigheter och skyldigheter i ett äktenskap. Det började med att min man sålde bilen utan att diskutera med mig. Han hade visserligen köpt den innan vi gifte oss, men det är jag som har använt den mest. Jag blev jättearg och ifrågasätter om han verkligen har rätt att göra så. A.Har han rätt att sälja saker från vårt hem bara för att han råkat köpa dem? B.Kan han sälja vår sommarstuga utan min vetskap? Visserligen står han som ägare, men vi använder ju den gemensamt.
    5. Min sambo och jag har för avsikt att gifta oss. Han har stora skulder på grund av obetalda underhållsbidrag. Kan jag efter giftemålet bli skyldig att betala min mans skulder?
    6. Jag har flyttat från min sambo och undrar om jag kan bestrida bodelning. Jag fick en ”överraskningsbil” när jag fyllde år, en bil som stod registrerad på honom. Han hade redan två andra bilar, en husvagn och en Harley Davidson-mc registrerad på sig. Vi stod båda som ägare för villan, värd 600 000 kr. Min sambo köpte mc:n i februari. Vi skrev båda på ett tilläggslån på huset. Lånen blev 400 000 kr istället för de egentliga lånen som var 280 000 kr. Jag har varit och betalt lån och räntor på samtliga saker. Då jag flyttade fick jag ”hans” bil, som jag egentligen fått i födelsedagspresent, men inte stod som ägare för. Såsom likvid för villan fick jag en BMW. Han behåller villan, två andra bilar, husvagnen och mc. A. Är det rätt eller är jag totalt lurad, bilen var ju en gåva som jag dock inte som ägare för då dettahände? B. Vad kan jag göra idag, fyra månader efter bodelningen?

 

 

Kapitel 5. Problem i vardagen ( Här med svarsdelen )

Nedan finns några problem som du ska lösa. I flera fall finns inte lösningen i faktatexten, utan du får själv försöka bedöma hur lagarna ska tillämpas. Motivera dina svar.

Här nedan finns utkast till SVAR…..

Fråga 1:

  1. Min dotter ska köpa en bostadsrättslägenhet. Hon står för kostnaderna, medan hennes pojkvän har för avsikt att flytta in tillsammans med henne. Blir bostaden också hans, även om han inte betalt den?

Svar fråga 1: Bostadsrätts blir inte hans, men den kommer att ingå i bodelningen eftersom den kan anses ha inköpts för gemensamt bruk enligt sambolagen 3§. Sambolagen 3§

Fråga 2:

  1. Vi är sambor och har nyss köpt ett hus och blivit uppmanade av banken att skriva ett samboavtal. Vi köpte fastigheten tillsammans, så vi har väl samäganderätt till den? I så fall kan jag inte riktigt förstå varför ett samboavtal ska vara nödvändigt. Vad kan ligga bakom bankens uppmaning?

Svar på fråga 2: Banken kanske vill klargöra att det kan vara en fördel för var och en att ha sina egna tillgångar.

Fråga 3:

  1. Vem äger egentligen den egendom som finns i ett äktenskap? Har detta betydelse under bestående äktenskap?

Svar på fråga 3: Var och en äger sina egna tillgångar i ett äktenskap enligt äktenskapsbalken 1 kap 3§. Detta har betydelse vid eventuell utmätning för en av makarnas skulder. Det är då bara dennes tillgångar som kan ingå i utmätningen. (Äktenskapsbalken 1 kap 3§ )

Fråga 4:

  1. Jag och min man har varit gifta i fem år och har inte haft några större stridigheter. Nu har vi dock börjat diskutera rättigheter och skyldigheter i ett äktenskap. Det började med att min man sålde bilen utan att diskutera med mig. Han hade visserligen köpt den innan vi gifte oss, men det är jag som har använt den mest. Jag blev jättearg och ifrågasätter om han verkligen har rätt att göra så.
    1. Har han rätt att sälja saker från vårt hem bara för att han råkat köpa dem?
    2. Kan han sälja vår sommarstuga utan min vetskap? Visserligen står han som ägare, men vi använder ju den gemensamt.

Svar på fråga 4: Din man har enligt äktenskapsbalken 1 kap 3§ rätt att sälja sin egendom utan tillstånd av dig så länge det inte gäller er gemensamma bostad eller ert gemensamma bohag enligt äktenskapsbalken 7 kap 5§. (Äktenskapsbalken 1 kap 3§ )

Fråga 5:

  1. Min sambo och jag har för avsikt att gifta oss. Han har stora skulder på grund av obetalda underhållsbidrag. Kan jag efter giftermålet bli skyldig att betala min mans skulder?

Svar på fråga 5: Nej, du har enligt äktenskapsbalken 1 kap 3§ inget juridiskt ansvar för din mans skulder, varken de han hade med sig eller som uppkommer under äktenskapet. Däremot kan ju förekomsten av skulder indirekt påverka er totala ekonomi. (Äktenskapsbalken 1 kap 3§ )

Fråga 6:

  1. Jag har flyttat från min sambo och undrar om jag kan bestrida bodelning. Jag fick en ”överraskningsbil” när jag fyllde år, en bil som stod registrerad på honom. Han hade redan två andra bilar, en husvagn och en Harley Davidson-mc registrerad på sig. Vi stod båda som ägare för villan, värd 600 000 kr. Min sambo köpte mc:n i februari. Vi skrev båda på ett tilläggslån på huset. Lånen blev 400 000 kr istället för de egentliga lånen som var 280 000 kr. Jag har varit och betalt lån och räntor på samtliga saker. Då jag flyttade fick jag ”hans” bil, som jag egentligen fått i födelsedagspresent, men inte stod som ägare för. Såsom likvid för villan fick jag en BMW. Han behåller villan, två andra bilar, husvagnen och mc.
    1. Är det rätt eller är jag totalt lurad, bilen var ju en gåva som jag dock inte som ägare för då detta hände?
    2. Vad kan jag göra idag, fyra månader efter bodelningen?

Svar fråga 6a: I princip har allt gått rätt till eftersom det bara är bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk som ingår i bodelningen. Du nämner inget alls om bohaget, men bostaen står ni ju som gemensamma ägare till så den ska ni dela på med (600 000 – 400 000 = 200 000) / 2 = 100 000 kr var. Övriga tillgångar står ju tydligen din f.d. sambo som ägare till. Om du vill kräva del av dessa måste du på något sätt visa att du varit med och betalt dem, t ex genom kvitton, bankutdrag etc. Vad gäller BMW:n som du ansåg dig ha fått som gåva måste du kunna visa gåvobrev som visar att du har fått den av din f d sambo. Nu har du ju ändå fått bilen, men då som ersättning för din del i villan. Bilen måste då vara värd minst 100 000 kr för att det ska vara acceptabelt.

Svar fråga 6b: Du kan lämna in stämning hos tingsrätten och begära din, som du anser, rättmätiga andel av egendomen, rättegångsbalken 10 kap 9§ andra stycket.

Kapitel 7

KAPITEL 7

 
 

Rätt och Fel Kapitel 7

1. Sambor ärver enligt lagen inte varandra

Rätt Fel

2. Efterlevande make ärver före samtliga barn

Rätt Fel

3. Basbeloppsregeln är till för att undvika skatt

Rätt Fel

4. Särkullebarn har rätt att ärva före gemensamma barn

Rätt Fel

5. Barnbarn ärver före föräldrar

Rätt Fel

6. Föräldrar ärver före den avlidnes syskon

Rätt Fel

7. En laglott är halva arvslotten

Rätt Fel

8. Att ärva med full äganderätt innebär att man får ge bort egendom genom gåvor

Rätt Fel

9. En eftelevande make kan alltid bestämma om att få behålla sitt giftorättsgods

Rätt Fel

10. Om det finns två testamenten gäller det först upprättade

Rätt Fel

11. En bouppteckning ska lämnas till skatteverket

Rätt Fel

12. Ett testamente kan inte gälla en viss angiven tillgångt

Rätt Fel

13. En bouppteckning innebär att man antecknar boets inkomster och utgifter under dödsåret

Rätt Fel

14. Ett arvavstående kan aldrig göras till omyndig person

Rätt Fel

15. En ansökan om jämkning av testamente görs hos tingsrätten

Rätt Fel

16. Två bouppteckningsmän ska alltid utses vid dödsfall

Rätt Fel

17. Ett arvskifte behöver inte göras skriftligt om arvtagarna är överens

Rätt Fel

 

 

Svar på: VAD SÄGER LAGEN

FRÅGA 1:

Patricias föräldrar ärver sin dotter eftersom det saknas bröstarvingar, ärvadabalken 2 kap 2§.

 

Fråga 2:

Föräldrarna ärver hälften var, 380.000/2= 190.000 kr

 

Fråga 3:

Testamente gäller före vittnesuttalanden såvida testamentet är korrekt upprättat enligt ärvabalken 10 kap 1-2§.

 

Fråga 4:

Föräldrarna ärver 380.000 - 50.000 = 330.000 kr, dvs. 330.000/2=165.000 kr var.    Christoffer får bilen värderad till 50.000 kr.

 

Fråga 5:

Christoffer ska som dödsbodelägare inte vara bouppteckningsförrättare, vilket måste hämtas utanför kretsen av dödsbodelägare enligt ärvdabalken 20 kap 2§.

 

Fråga 6:

Arvskifteshandlingen enligt ärvdabalken 23 kap 4§ blir underlag för registrering av bilen. Den som har hand om dödsboet kan skriva under registreringsanmälan och ange "För dödsboet".

 

Fråga 7:

Som sambo ärver inte Johanna. Däremot har hon enligt sambolagen 8§ rätt att begära bodelning av bostad och bohag som är införskaffat för gemensamt bruk. På så sätt kan hon få rätt till hälften av egendomen. Det har då ingen betydelse att hennes sambo står som ägare, bara egendomen är bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk. Bilen ingår dock inte i bodelningen.

 

FÖRDELA ARVET

Fråga 1:

Carina har giftorätt till halva boets värde, dvs. 1.400.000/2= 700.000 kr, såvida det inte finns äktenskapsförord. Sofia och Peter får vänta på sitt efterarv, medan Sertad som särkullebarn har rätt att få ut sitt arv omgående. Sertad ärver då en tredjedel, dvs. 700.000/3 = 233.000 kr. Resten ärvs av Carina med fri förfoganderätt.

 

Uppgift 1

 

 

Fråga 2:

Lillemor behåller tillgångarna på 460.000 kr och deras barn ärver Henriks tillgångar med 110.000 = 55.000 var.

skarmavbild-2012-10-19-kl-114433.png

 

 

 

Fråga 3:

Uppgift 3. Efter Hasses död

Hasses dödsfall:

Det gemensamma boet är värt: 210.000-40.000(HASSES) + 110.000 - 30.000(FIORAS) = 250.000 kr.

Hälften av detta är Fioras giftorätt, dvs. 250.000/2 = 125.000 kr.

Hasses kvarlåtenskap är således 50.000 (enskild egendom) + 125.000 (giftorättsgods) = 175.000 kr.

Deras gemensamma barn får vänta på sitt efterarv, medan Hasses son Per har rätt att få ut sin arvslott omgående, dvs. en fjärdedel av värdet, dvs. 175.000/4= 43.750 kr.

Resten ärvs av Fiora, dvs. (175.000 - 43.750 =) 131.250 kr.

Observera att även Hasses enskilda egendom ingår i arvet, men inte i bodelningen.

 

Här är min sammanställning (bra om man ser det som man lägger giforätt i en "korg" och sedan fördelar ut igen)

uppgift 3A

 

Fioras dödsfall:

Deras gemensamma barn har nu rätt att få ut sitt efterarv efter Hasse samt arvet efter Fiora. Det senare ska de dela med Fioras särkullebarn Cathy. Deras gemensamma barn har rätt till efterarv från sin fars del samt från sin mor, medan Cathy bara har arvsrätt från sin mor.

Normalt förutsätter man att boet efter efterlevande make till hälften utgörs av den avlidne maken och hälften av giftorätten. Men i detta fall har en värdeökning uppkommit på efterarvet från Hasse. Fioras del är således 125.000 + 40.000 = 165.000 kr, vilket Fioras alla fyra barn ska dela på, dvs. 342.000 - 125.000 - 40.000 = 177.000, vilket blir 177.000/3 = 59.000 var.

 

skarmavbild-2012-10-19-kl-134338.jpg

 

TESTAMENTE

SVAR:

Britt-Inger har giftorätt i halva boet, dvs. 1.240.00/2 = 620.000 kr. Barnen skulle normalt ha ärvt en tredjedel var av Carls del av boet. Men nu får de bara laglotten som är hälften av en tredjedel, dvs. en sjättedel var. De får alltså 620.000/6 = 103 333 kr var. Resten av Carls kvarlåtenskap ärvs av Britt-Inger, dvs. 620.000/2 = 310.000 kr. Man kan också uttrycka det så att barnen ärver halva kvarlåtenskapen, dvs. 620.000/2 = 310.000 kr, vilket innebär 310.000/3 = 103 333 kr var.

 

PROBLEM I VARDAGEN

SVAR:

FRÅGA 1.

Makarna ärver varandras enskilda egendom, men det ingår inte i bodelningen enligt äktenskapsbalken 10 kap 1§. (Enskild egendom har således mest betydelse vid skilsmässa). Om det finns särkullebarn har dessa dock rätt enligt ärvdabalken 3 kap 1§ att få ut sitt arv med en gång, såvida de inte avstått från sin rätt för att istället få ut sitt arv när den efterlevande maken avlider (Ärvdabalken 3 kap 9§).

Den eterlevande maken har emellertid, enligt ärvadabalken 3 kap 1§, alltid rätt att ur kvarlåtenskapen, så långt det räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med den avlidnes enskilda egendom motsvarar fyra gånger det gällande basbeloppet vid tiden för dödsfallet. Din sambos mpr har alltså i princip rätt att ärva om hennes del av boet inte uppgår till fyra basbelopp.

 

Fråga 2:

Ja, det kan du göra. Eftersom syskonen (halv- eller helsyskon) inte, till skillnad från arvslåtarens barn, har någon lagstadgad rätt (laglott) att oavsett vad arvlåtarens stipulerar i testamente ärva viss del av kvarlåtenskapen, är det möjligt att göra sitt syskon arvlöst.

 

Fråga 3

Fråga 3a:

Dödsbodelägare kan inte drabbas av personligt ansvar för den dödes skulder. Om en person dör och efterlämnar skulder som överstiger dödsboets tillgångar kan den som har en fordran mot boet inte fåut mer än vad som svarar mot boets tillgångar. Ni kan således inte bli betalningsskyldig för det som inte täcks av tillgångarna.

Fråga 3b:

Dödsboet kan försättas i konkurs men inte heller detta medför något personligt ansvar för dödsbodelägarna att stå för boets skulder, såvida inte boets tillgångar har blivit skiftade. Regeln om den dödes skulder finns i ärvdabalken 21 kap.

 

 

Fråga 4

Fråga 4a:

Ett testamente behöver inte registreras hos tingsrätt, men om du befarar att det kan komma på villovägar eller förstörs bör du ändå registrer handlingen. Du kan också förvara testamentet i ett bankfack.

 

Fråga 4b:

Det går att upprätta ett testamente på egen hand, risken är dock att det blir svårtolkat och att din önskan inte uppfylls så som du har tänkt dig. Rör det sig om större värden av egendom är det säkrast att skaffa juridisk hjälp för att få ett testamente upprättat.

För att ett testamente ska vara giltligt krävs att det uppfyller de krav som ställs i ärvdabalken 10 kap, nämligen att:

  1. testamentet är skriftligt.
  2. testamentet är underskrivet av testator, dvs. du måste själv skriva under.
  3. testamentet är undertecknat av två vittnen. Dessa ska intyga att handlingen är ett testamente (de behöver inte känna till innehållet) och att det är du som har undertecknat dokumentet

 

Fråga 5:

Sambor ärver inte varandra. När den förste av er avlider är det den avlidnes bröstarvingar som ärver enligt ärvdabalken 2 kap. Om den efterlevande sambon begär bodelning enligt sambolagen 8§ gör man en sådan för den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget, dvs. bostad och bohag inköpt för gemnesamt bruk. Den efterlevande får behålla sina egna tillgångar och skulder samt erhåller hälften av det gemensamma boet.

Den avlidnes hälft av det gemensamma boet samt den avlidnes övriga tillgångar tillfaller hans/hennes bröstarvingar. Den avlidnes del av huset tas upp till marknadsvärdet i bouppteckningen. Om t.ex. marknadsvärdet är 900.000 kr och det finns skulder på 700.000 kr är värdet man ska dela på 200.000 kr. Den avlidne sambons bröstarvingar ska då lösas ut med 100.000 kr från huset för att den efterlevande sambon ska få behålla det. Men det förutsätter också att banken beviljar den efterlevande att få ta över lånn på fastigheten. 

 

Fråga 6

Fråga 6a:

Du har rätt att skriva ett testamente till förmån för någon annan än din dotter.

 

Fråga 6b:

Hon kan acceptera detta eller "påkalla jämkning" hos tingsrätten för att få ut sin laglott enligt ärvdabalken 7 kap 1 och 3§. Denna är hälften av den arvslott hon skulle ha fått utan testamentet. Du kan alltså endast göra henne arvlös till hälften om hon kräver sin laglott.

 

Fråga 7:

samtliga tillgångar och skulder som den avlidne maken/makan och den efterlevande maken/makan har ska enligt ärvadabalken 20 kap 4§ ingå i bouppteckningen efter den avlidne. Om efterlevande maken/makan begär bodelning ska man också dela på alla tillgångar som inte är enskild egendom. Detta innebär att man delar även på bankkonton oavsett vem som står som ägare. Men om alla tillgångar står skrivna på den efterlevande och han eller hon begär att få behålla giftorättsgods blir det ingen bodelning. Den eftelevande maken/makan som bestämmer om det ska göras bodelning eller inte enligt äktenskapsbalken 12 kap 2§. Bröstarvngar eller andra arvingar kan inte påkalla bodelning.

 

Fråga 8

Fråga 8a:

Du har enligt ärvdabalken 7 kap 3§ rätt att påkalla jämkning av ett testamente avseende laglott inom sex månader efter att du har tagit del av det enligt 14 kap 4§. Efter det att tiden har gått ut har du ingen rätt att klaga på testamentet, såvida det inte har skett något brottsligt enligt ärvdabalken 15 kap.

 

fråga 8b:

Nej, din styvfar har ingen rätt att sälja villan, om den ingår i dödsboet, innan arvsksifte har gjorts enligt ärvdabalken 23 kap.

 

 

SÖK SVARET

En av dödsbodelägarna kan begära att tingsrätten utser en skiftesman enligt ärvdabalken 23 kap 5§. För skiftesmannen gäller samma regler som för bodelningsförrättare enligt äktenskapsbalken 17 kap 1-4 och 6-9§. Om inte dödsbodelägarna kan komma översne, kan skiftesmannen ensam bestämma om fördelningen av boet. Missnöjd dödsbodelägare kan klandra arvskiftet hos tingsrätten inom fyra veckor från det att skifteshandlingen upprättats.

Kapitel 8

 

 

1. Ett muntligt avtal kan aldrig vara giltligt

Rätt Fel

2. Ett avtal med en underårig är aldrig giltligt

Rätt Fel

3. Man kan alltid träffa bindande avtal om man är 16 år

Rätt Fel

4. Avtal kommer till genom en ren accept av ett anbud

Rätt Fel

5. En oren accept kan ses som ett nytt anbud

Rätt Fel

5. En oren accept kan ses som ett nytt anbud

Rätt Fel

6. Man skall svara på ett skriftligt anbud inom skälig tid.

Rätt Fel

7. Vid muntligt anbud har man ingen betänketid

Rätt Fel

8. En annons räknas enligt lagen inte som ett anbud.

Rätt Fel

9. Avtalslagen är till stor del dispositiv

Rätt Fel

10. Ett avtal som strider mot tro och heder kan bli ogiltigt.

Rätt Fel

11. Ett avtal som tillkommit under svek är ogiltligt.

Rätt Fel

12. En fullmakt måste vara skriftlig.

Rätt Fel

13. Behörighet och befogenhet är samma sak.

Rätt Fel

14. En anställd i en butik har ställningsfullmakt.

Rätt Fel

15. Skyldighet att betala skadestånd kan aldrig bestämmas i avtal.

Rätt Fel

16. Köplagens regler gäller vid alla köp.

Rätt Fel

17. Den som köper en stulen vara och är i god tro får behålla den.

Rätt Fel

 

Svar på rätt och fel kap 8

1F, 2F, 3F, 4R, 5R, 6R, 7R, 8R, 9R, 10R, 11R, 12F, 13F, 14R, 15F, 16F, 17F           

 

SVAR på Vad Säger Lagen. Kap 8

Fråga 1: Otålig granne

Nej, grannen hade inte rätt att sälja akvariet, eftersom de hade träffat ett avtal enligt avtalslagen 1 §. Grannen hade lämnat ett avtal som Jens hade accepterat. ( Avtalslagen )

Fråga 2: Sova på saken

    1. Eftersom avtalet var muntligt hade John ingen rätt till betänketid enligt avtalslagen 3§  (Se Avtalsagen )
    2. Säljaren hade lämnat ett anbud till John som han inte hade accepterat och då fanns inget avtal dem emellan enligt Avtalslagen 1§. John hade inte heller avtalat med säljaren om förlängd betänketid. Säljaren hade därför rätt att sälja bilen till en annan person

Fråga 3: Stå för sitt löfte

En annons räknas inte som ett anbud enligt avtals, eftersom den inte riktar sig till en eller flera bestämda personer.

Fråga 4: Läsa villkor

Avtalslagen är till stor del dispositiv och gäller inte om annat avtalats. När samma typ av avtal träffas ofta brukar säljaren använda ett standardavtal. Oavsett om köparen har läst villkoren i detta avtal eller inte, är han bunden av dem. Madeleine var därför tvungen att betala 200 kr i expeditionskostnader enligt avtalslagen 1§.

Fråga 5: Tomma krabbor

Ja, Jens hade rätt att få pengarna tillbaka, eftersom säljaren inte hade levererat den produkt som de avtalat om. Om säljaren var i ond tro och kände till att krabborna var tomma var det ett svek och då gäller inte avtalet enligt 30§. Den onda tron kan dock vara svår att bevisa.  Jens har hur som helst fått en felaktig vara och kan, om fiskaren är en privatperson, få upprättelse enligt köplagen (konsumentköplagen om fiskaren är en näringsidkare). Enigt köplagen 39§ har Jens rätt att häva köpet, eftersom felet är av väsentlig betydelse för honom. 

Fråga 6:  Dyr öl

John har rätt att köpa tillbaka sin mobiltelefon. Det måste ha varit uppenbart för köparen att det var Johns berusade tillstånd som gjorde att han sålde sin mobiltelefon till ett så lågt pris. John kan därför hävda att det skulle ”strida mot tro och heder” enligt avtalslagen 33§ att åberopa avtalet med tanke på omständigheterna när avtalet kom till stånd.

Fråga 7: Förslagen kamrat

Ja, arbetskamraten hade inte rätt att behålla de 300 kronorna. Arbetskamraten hade fullmakt att sälja Jens skidor och träffa ett avtal enligt Jens räkning. Om det avtalade priset var 1.300 kr tillhör dessa pengar Jens enligt avtalslagen 10§. Dessutom meddelade Jens att lägsta pris var 1.000 kr, men han angav inget högsta pris (befogenhet).

Fråga 8:  Försvunnen prislapp

Jens hade rätt att behålla jackan, eftersom ett avtal i lagens mening hade träffats i och med att han betalade i kassan. Säljaren hade ställningsfullmakt att ingå avtal för butikens räkning enligt avtalslagen 10§.  Det enda som skulle kunna göra avtalet ogiltigt vore om priset kunde uppfattas som oskäligt enligt avtalslagen 36§.

Fråga 9: Billig matta

Ja, Madeleine hade anledning att vara orolig för sitt köp. Eftersom det var en privatperson borde Madeleine ha krävt att denne kunde visa att han hade köpt och ägde varorna. Om det är stöldgods riskerar Madeleine att få lämna tillbaka sin matta utan att få pengarna tillbaka enligt lag om godtrosförvärv 2-3§.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

SVAR på Problem i Vardagen Kap 8

  1. Ogiltigt köp?

En underårig har i princip inte rätt att träffa avtal enligt Föräldrabalken 9 kap 1§. Om förmyndaren ger tillåtelse, kan barnet ingå köpeavtalet. Butiksföreståndaren borde ha ringt till föräldrarna och försäkrat sig om att barnet hade rätt att köpa hjälmen. Om föräldrarna inte ger sin tillåtelse till detta måste de reagera snarast möjligt för att köpet inte skall gälla. Att häva köpet efter en veckas vetskap är mycket tveksamt.

2. Knapp betänketid

Du och säljaren har en överenskommelse om förlängd betänketid. Men problemet är att tiden inte är fastställd. Att ”tänka lite på saken” kan vara allt ifrån tio minuter till en dag. Du har inte stöd i någon lag om en timmes betänketid, och du kan därför inte kräva att få köpa pianot, avtalslagen 3§.

3. Ovälkommen köpare

Ja, en privatperson kan neka en person att köpa. Däremot kan aldrig ett företag neka en kund att köpa utan sakligt skäl, t.ex. betalningsanmärkningar. Att utan sakligt skäl neka en kund att köpa i en butik kan innebära diskriminering enligt lag om förbud mot diskriminering.

4. Svikligt ombud

    1. Du kan inte säga upp avtalet. Den som lämnar en fullmakt (fullmaktsgivaren) till någon blir bunden av avtalet med tredje man om fullmäktige handlat inom fullmaktens gränser enligt avtalslagen 10§. Om fullmäktigen handlat i strid mot meddelade instruktioner (befogenhet), blir fullmaktsgivaren ändå bunden av avtalet om tredje man var i god tro, dvs inte hade insett eller bort inse att befogenheten överskridits enligt avtalslagen 11§.
    2. Du får kräva din flickvän på pengarna. I handelsbalken 18 kap 2§ anges att ett ombud som överskrider sin befogenhet ska ersätta huvudmannen p.g.a. skada för detta .

 

5. Ångrat Köp

    1. Du kan ha anledning att vara orolig för ditt köp. Eftersom det var en privatperson du köpte av borde du ha varit noga med att denne lkunde visa att han hade köpt och ägde varan. Om det är stöldgods riskerar du att få lämna tillbaka snowboarden utan att få pengarna tillbaka enligt lagen om godtrosförvärv 3§.
    2. Du bör försöka få kontakt med säljaren och förvissa dig om att han var den rättmätige ägaren. Trots allt har du namn och kan söka efter hans telefonnummer i telefonkatalogen. Du kan också ta kontakt med polisen för att få reda på om någon har anmält stöld av en snowboard. 

Kapitel 9

 

1. En konsument är en person som köper en vara eler en tjänst för privat bruk av en näringsidkare

Rätt Fel

2. När en vara är överlämnad övergår ansvaret till köparen

Rätt Fel

3. Konsumentköplagen är inte tvingande

Rätt Fel

4. Du måste reklamera en vara senast två månader från det att du upptäckt felet

Rätt Fel

5. En oren accept kan ses som ett nytt anbud

Rätt Fel

5. Om en vara är felaktig har en säljare alltid rätt att först rätta till felet

Rätt Fel

6. Man måste enligt konsumentköplagen reklamera ett fel på en vara inom tre år.

Rätt Fel

7. Den som köper en vara i befintligt skick kan aldrig reklamera varan.

Rätt Fel

8. Om man köper en vara på auktion gäller inte konsumentköplagen Rätt Fel

9. Om en vara är felaktig har man alltid rätt till en ny vara.

Rätt Fel

10. En konsument har alltid rätt till öppet köp.

Rätt Fel

11. Vid försening av en vara kan köparen alltid häva köpet.

Rätt Fel

12. Ångerrätt finns bara när det gäller distansavtal och hemförsäljningsavtal.

Rätt Fel

13. Vid köp under 300 kr i hemmet gäller inte ångerrätten.

Rätt Fel

14. Ångerfristen vid distansavtal är 14 dagar.

Rätt Fel

15. Om en kund har ångrat sig vid distansavtal ska pengarna betalas tillbaka inom ett år.

Rätt Fel

16. Konsumenttjänstlagen gäller inte när man köper tjänster.

Rätt Fel

17. Konsumenttjänstlagen gäller inte om du klipper dig hos en frisör.

Rätt Fel

18. En näringsidkare har alltid rätt att få betalt för ett tilläggsarbete.

Rätt Fel

19. En näringsidkare måste avråda en konsument från en reparation som blir dyr i förhållande till nyköp.

Rätt Fel

20. En kund som är missnöjd med en tjänst har alltid rätt till prisavdrag.

Rätt Fel

Svar på Rätt och Fel kap 9:

1R, 2R, 3F, 4R, 5F, 6R, 7F, 8F, 9F, 10F, 11F, 12R, 13R, 14R, 15F, 16R, 17R, 18F, 19R, 20F

 

 

Vad säger Lagen Kap 9

(svar på frågorna i boken)

1.Avslaget hörn

A. Ansvaret för en vara övergår till köparen när varan har avlämnats till konsumenten enligt Konsumentköplagen (KKL) 6§. Butiken har alltså ansvar för köksbordet tills Max tar emot det.  Se lagtexten. §6

B. Max bör inte ta emot ett rasigt köksbord. Han gjorde helt rätt i att hålla inne med betalningen till dess att en hel vara levererades.

 

2.Utgående parti

I första hand hade Veronica rätt att få en felfri vara enligt konsumentköplagen 22§. Om inte detta var möjligt hade hon rätt att få pengarna tillbaka. Hon hade fått en felaktig vara enligt konsumentköplagen 16§ och hade rätt att häva köpet enligt konsumentköplagen 29§, vilket innebär att varan återlämnas och pengarna lämnas tillbaka.2.Service i Singapore

 

3.Service i Singapore

Max har rätt att få en ny telefon. En reparation ska enligt konsumentköplagen 26§ ske inom skälig tid, vilka två månader inte kan anses vara. Leverantören får helt enkelt bygga upp ett bättre servicesystem. I annar fall kan inte butiken sälja telefoner av detta märke.

 

4.Klena handtag

Vänninan bör vända sig till kommunens konsumentvägledare, som ringer och pratar med säljaren. Väninnan har nämligen starkt stöd i konsumentköplagen. Felet har upptäckts inom 6 månader och då har säljaren bevisbördan enligt konsumentköplagen 20 och 20a §. Säljaren ska bevisa att väninnan har förorsakat felet.Om kommunen inte har någon konsumentvägledare kan väninnan vända sig till Allmänna Reklamationsnämnden för att få deras rekommendation. Om inte butiken rättar sig efter denna kan väninnan gå vidare till tingsrätten.

 

5.Specialbeställd hylla
A. Ja, Henrik har rätt att avbeställa bokhyllan innan den har levererats enligt konsumentköplagen §37. Henrik måste betala för de kostnader som företaget har haft för att tillverka hyllan enligt konsumentköplagen 41§.

B. Henrik bör därför kontakta företaget och fråga hur mycket som återstår av tillverkningen innan han avbeställer hyllan.

 

6.Ful radio

A. Ja, eftersom varan omfattas av ångerrätten enligt distans- och hemförsäljningslagen 2 kap 4§.

B. Han har 14 dagars ångerrätt enligt distans- och hemförsäljningslagen 2 kap 9§

C. Nej, han behöver inte ange något skäl enligt 2 kap 4§.

 

7.Tvättmedel i säck

A. Ja, enligt distans och hemförsäljningslagen 4 kap 1§.  Däremot gäller inte ångerrätten tvättmedel enligt 4 kap 2§ andra stycket.

B. Max kan inte häva köpet med stöd av Distans-och Hemförsäljningslagen, men han kan köra det med stöd av konsumentköplagen om fel föreligger.

 

8. Förvara matberedare

Ja, Veronica har rätt att använda matberedaren om hon tagit emot varan i sitt hem. Säljaren ska då hämta sin vara inom tre månader annars tillfaller den Veronica enligt distans- och hemförsäljningslagen 4 kap 8§.

 

9. Ökad kostnad

A. Nej, eftersom företaget har uppget ett ungefärligt pris på 400 – 500 kr får det slutliga priset inte överskrida mer än 15%, dvs. 575 kr (500 kr*1,15) enligt konumenttjänstlagen(KTL) 36§.

B. Max bör visa lagtexten för företaget och påtala att det har gjort fel och att han har rätt att betala endast 575 kr.

 

10. Bättre att köpa nytt

Veronika behöver troligen inte betala 300 kr för reperationen. Företaget skulle ha avrått Veronika eftersom reperationen blev för dyr i förhållande till nyköp, konsumententtjänstlagen 6-7§. En tumregel är att priset för en reperation inte får uppgå till mer än hälften av varans marknadsvärde.

11. Dålig dag

A. Nej, målarfirman har inte uppfört uppdraget fackmässigt, konsumenttjänstlagen . Därför anses tjänsten som felaktig enligt konsumenttjänstlagen .

B. Enligt konsumenttjänstlagen 16§kan Henrik hålla inne med betalningen och kräva att köksluckorna återställs samt ommålning. Han kan också göra ett prisavdrag som motsvarar vad det kostar att få en ommålning och köksluckorna återställda. Det är möjligt att målaren har fördärvat för mer än 1.200 kr som avtalet gäller och att Henrik måste kräva skadestånd på mellanskillnaden.

 

Problem i Vardagen Kapitel 9 SVAR

1.    Blus utan tvättråd

Enligt konsumentköplagen 16§ är det fel på varan om det inte finns med anvisningar om hur varan ska skötas. Om inte butiken kan ta fram en sådan anvisning bör felet anses väsentligt och därmed kan du häva köpet enligt 29§. Något annat alternativ verkar inte finnas.

 

2.    Dåliga dörrar

ARN gjorde följande bedömning :

Av utredningen i ärendet framgår att leverantören i maj levererade två ytterdörrar. I oktober samma år uppstod sprickor i skarvar och fogar på dörrarna. Vidare trängde kvistar och kåda ut. Enligt leverantören beror detta på att ytterdörrarna inte monterats underskyddande tak.

En konsument som köper ytterdörr har normalt anledning till att räkna med att dörren skall tåla att utsättas för väder och vind. Om en viss ytterdörr som ett företag säljer inte tål att utsättas för väder och vind utan kräver särskilt skydd, måste det därför anses åligga företaget att före köpet särskilt informera konsumenten om detta förhållande. Så har, enligt vad som framkommer i ärendet, ej skett i det nu aktuella fallet.

Företaget har till sitt försvar anfört att den av företaget lämnade garantin enligt uttrycklig garantibestämmelse inte gäller, om inte dörrarna monteras under skyddande tak. Detta saknar emellertid betydelse i det nu aktuella fallet, eftersom garantin inte åberopas av köparna. Dessa har i stället åberopat att varan är behäftad med ett ursprungligt fel enligt konsumentköplagen 16§.

Med hänsyn till ad som nu anförts finner nämnden att köparna har rätt att häva köpet, konsumentköplagen 29§. Köparnas yrkanden skall därför bifallas. Vid sådant förhållande har köparen rätt att återfå vad de betalat för varan mot att de tillhandahåller den felaktiga varan ( ytterdörrarna ) för avhämtning av säljaren.

 3.    Byta stöddämpare

ARN gjorde följande bedömning:

A. Av utredningen i ärendet framgår att parterna har träffat ett avtal om att återbetalning ska ske genom att kunden erhöll ett tillgodokvitto. Någon grund för att avtalet inte skulle gälla mot kunden har inte visats föreligga. Kunden är därför bunden av avtalet. Hans yrkanden om kontant återbetalning istället för ett tillgodokvitto kan därför inte bifallas.

 B. Vad härefter gäller om företaget har haft rätt att göra avdrag för expediering och returavgift gör nämnden följande bedömning. Av 37 och 41 konsumentköplagen framgår att säljaren, då köparen avbeställer en vara innan den har avlämnats, har rätt till ersättning för bl.a. särskilda kostnader som säljaren har haft för att ingå och fullfölja avtalet. Dessa regler gäller visserligen avbeställningsskydd som sker före leverans, men en säljare kan inte rimligen sättas i ett sämre lägevid avbeställning som sker efter det att leverans har skett.  Om inte annat avtalats, bör säljaren efter nämndens mening i ett sådant fall ha samma rätt att göra avdrag för nu angivna kostnader, som säljaren skulle haft om avbeställningen skett före leverans. Kunden har inte visat att parterna gjort någon överenskommelse inför återbetalningen som inneburit att företaget skulle ha rätt till avdrag för sina kostnader på det belopp som skulle återbetalats. Verkstadsbolaget har därför enligt nämndens mening haft rätt till avdrag för sådana kostnader som kundens avbeställning orsakat företaget. Med hänsyn härtill ska kundens yrkanden om full återbetalning avslås.

 

4.    Insänd blankett

En fru har gjort helt rätt och skickat in ett meddelande om att hon ångrat köpet inom 14 dagar enligt distans- och hemförsäljningslagen 4 kap 5§. Nu står dock ord mot ord och er fru har hamnat i en besvärlig situation. Ett rekommenderat brev hade löst hela situationen, eftersom bevisningen då hade varit enkel. Hon bör i första hand prata med säljaren och försöka hitta en lösning. I sista hand får tvisten lösas i tingsrätten.

 

5.    Ångrat Köp

Det är inte säkert att din kompis får lämna tillbaka den köpta fickdatorn. Enligt svensk lag, distans och hemförsäljningslagen, har man ångerrätt när man handlar i svenska internetbutiker, men den lagen gäller inte i USA. Din kamrat bör läsa villkoren för köp som säkert står på den amerikanska butikens hemsida. Han kan också skriva ett mejl och fråga om det är möjligt att häva köpet.

 

6.    Vilken lag gäller

ARN gjorde följande bedömning:

Av vad som har framkommit i ärendet framgår att kunden, efter att ha sett en annons på Internet, ringde till företaget angående köp av båtmotorer. Avtalet ingicks därefter telefonledes. Till följd härav är lagen om distans- och hemförsäljningslagen tillämplig på köpet, se 2 kap 1§. Eftersom kunden har åberopat sin ångerrätt enligt lagen, se 2 kap 9§, och därvid även återlämnat båtmotorn, är företaget skyldigt att återbetala köpeskillingen till honom.

Kunden meddelade företaget direkt att han frånträdde avtalet. Om konsumenten utövar sin ångerrätt ska näringsidkaren senast inom 30 dagar från dagen från avtalets frånträde betala tillbaka vad konsumenten har betalat, se 2 kap 14§ första stycket nämnda lag. Då inte detta skett bör bolaget betala dröjsmålsränta på beloppet. Kunden yrkande ska således bifallas.

 

7.    För högt pris

Verkstaden har gjort fel enligt bestämmelserna i konsumenttjänstlagen. För det första har du fått ett ungefärligt pris för reperationen och detta pris får inte överskridas med max 15%, dvs. 1,15*600= 690 kr enligt konsumenttjänstlagen 36§.  För det andra har butiken skyldighet att avråda om reparationen kostar för mycket i förhållande till värdet på värdet enligt konsumenttjänstlagen .  Här är tumregeln att reparationen inte får kosta mer än hälften av varans marknadsvärde. 800 kr överstiger hälften av marknadsvärdet på 1.500 kr, vilket däremot inte 690 kr gör. Men än 690 kr har butiken alltså inte rätt att ta för sin reparation.

 

8.    Försvunnen jacka

ARN gjorde följande bedömning:

Det får anses allmänt känt att något ansvar för förvaring av värdeföremål inte kan förväntas i allmänna garderober om något sådant inte särskilt har avtalats. Frågan om nycklar och ID-kort kan anses vara sådana värdeföremål. Med hänsyn till de stora kostnader som förlust av nycklar och ID-kort kan medföra finner nämnden att nycklar och ID-kort ska anses vara av sådant värde att garderobsinnehavaren inte kan förväntas ta ansvar för dessa. Karin är därmed inte berättigad till ersättning för byte av lås och ID-kort. Inte heller för någon nedlagd tid. Hennes yrkanden kan således inte bifallas.

 

9.    Missfärgad kappa

ARN gjorde följande bedömning:

Med hänsyn till att kappan lämnades in för fullständig kemtvätt som omfattar vändning och borstning av fickorna före tvättningen anser nämnden att tvätteriet har ett ansvar för skadorna. Omständigheterna är sådana att kunden bör ha rätt till ersättning motsvarande kappans värde när den lämnades in till tvätt. Med beaktande av användningen kan ersättningen skäligen bestämmas till 1.500 kr inklusive tvättavgiften.

 

 

SÖK SVARET

Set är skadeståndsreglerna i konsumentköplagen som reglerar vilka rättigheter du har.  Enligt konsumentköplagen 33§ har du rätt till 300 kr i skadestånd om du gjort köpet inom skälig tid och med tillräckligt omsorg, dvs. letat efter den billigaste priset på marknaden.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Distans och Hemförsäljningslagen

 

 

Kapitel 12

© 2012 Ak12privatjuridik.n.nu. Alla rättigheter förbehållna.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)